Från och med beskattningsåret 2025 och framåt gäller en begränsad avdragsrätt för ränteutgifter i inkomstslaget kapital för privatpersoner. Det är en stor förändring för privatpersoner som tidigare har fått avdragsrätt för samtliga ränteutgifter oavsett låneform och säkerhet.
Begränsningarna till rätt för avdrag för ränteutgifter gäller för fysiska personer i inkomstslaget kapital. Reglerna gäller både nya lån som tas efter den 1 januari 2025 och befintliga lån som är upptagna före lagändringen.
För kalenderåret 2025 gäller att ränteutgifter för lån som inte är förenade med säkerhet i bostad, värdepapper, fordon, båt, skepp eller luftfartyg, eller lämnas av en pantbank endast får dras av med 50 procent. Från och med 2026 gäller att ränteutgifter som inte uppfyller villkoren inte får dras av överhuvudtaget. För ränteutgifter som är hänförliga till lån som uppfyller villkoren gäller precis som tidigare att avdragsrätt föreligger fullt ut. De nya reglerna gäller inte när du deklarerar beskattningsåret 2024 i deklarationen år 2025.
De nya reglerna innebär att kostnaderna för vissa typer av lån blir högre och kommer att minska efterfrågan på lån utan säkerhet. Det kan även innebära att färre lån utan säkerhet i form av bostad, värdepapper, fordon, båt, skepp eller luftfartyg, eller lån från en pantbank, beviljas. Anledningen är att färre individer klarar kreditbedömningen för den högre lånekostnaden.
Ökningen av konsumtionslånen, framför allt av blancolån med hög ränta, medför ökade risker för att låntagare ska få betalningsproblem. En högre nivå på skuldsättningen innebär ökade risker för såväl den enskilde som för samhällsekonomin i stort. Genom att avdrag inte längre får göras för ränteutgifter vill regeringen motverka den pågående utvecklingen mot en mer riskfylld skuldsättning eftersom överskuldsättning är ett allvarligt problem.
För att få göra avdrag för ränteutgifter ska dessa kriterier vara uppfyllda:
Utgångspunkten för avdragsrätten för ränteutgifter i inkomstslaget kapital är begränsad till lån som uppfyller vissa särskilda förutsättningar om värdering av säkerheter och maximal belåningsgrad. För dessa lån kommer fullt avdrag att medges för ränteutgiften. Lånen kan delas in i fyra kategorier:
Den första kategorin gäller lån med säkerhet i bostad. Ränteutgift kan dras av om utgiften är hänförlig till ett lån som har lämnats mot panträtt i fast egendom, tomträtt eller bostadsrätt eller liknande rätt. Det går även att dra av om lånet är förenat med motsvarande rätt i byggnad som inte hör till fastigheten. Det innebär exempelvis att ränteutgift för ett lån som finansierar köp av en byggnad på ofri grund ska dras av om lånet lämnats mot säkerhet i byggnaden.
Lånen ska ha lämnats av ett kreditinstitut eller en kreditgivare med tillstånd enligt lagen om verksamhet med bostadskrediter. Det gör att lånet är begränsad till en viss procent av marknadsvärdet på bostaden.
Till den andra kategorin hänförs lån som finansierar förvärv av fordon, båt, skepp eller luftfartyg. Det kan handla om bland annat bilar, motorcyklar och traktorer. Ränteutgifter som är hänförliga till sådana lån får dras av om följande villkor är uppfyllda:
Den tredje kategorin avser lån med säkerhet i marknadsnoterade värdepapper. Ett värdepapperslån är ett lån där låntagaren ställer sina värdepapper som säkerhet för lånet. Om låntagaren inte kan betala tillbaka lånet så har långivaren rätt att sälja låntagarens värdepapper för att få tillbaka de utlånade pengarna.
Ränteutgift ska dras av på lån som lämnats av ett kreditinstitut eller ett värdepappersbolag om utgiften är hänförlig till ett lån som är förenat med säkerhet i i någon av följande värdepapper:
Den fjärde kategorin är lån som är lämnade av pantbanker. Ränteutgift kan dras av om utgiften är hänförlig till ett lån som har lämnats av en pantbank och där pantbanken har säkerhet för lånet.
För beskattningsåret 2025 begränsas avdragsrätten för ränteutgifter till 50 procent avseende lån som inte uppfyller de villkor som gäller för lån enligt de fyra kategorierna. Det vill säga för lån utan säkerhet får låntagaren göra avdrag med 50 procent av ränteutgiften.
För ränteutgifter hänförliga till lån som uppfyller villkoren med säkerhet gäller för 2025 avdragsrätt för ränteutgifterna med 100 procent precis som tidigare.
Från och med beskattningsåret 2026 finns ingen avdragsrätt för ränteutgifter som är hänförliga till lån utan säkerhet. För ränteutgifter som är hänförliga till lån med säkerhet gäller däremot full avdragsrätt.
De nya reglerna gäller inte de ränteutgifter som man deklarerar inkomstår 2024 i deklarationen år 2025.
Exempel
Stina har två lån – ett bostadslån och ett blancolån. Bostadslånet tog hon i samband med att hon köpte sin bostadsrättslägenhet. Lånet är lämnat av en bank som har säkerhet i lägenheten. Stina har också ett blancolån, det vill säga ett lån utan säkerhet. Nedan visas hur ränteutgifterna hänförliga till de båda lånen kommer att hanteras för beskattningsåren 2024, 2025 och 2026.
Beskattningsåret 2024 (deklarationen som lämnas 2025)
Bostadslånet: Full avdragsrätt för ränteutgifterna.
Blancolånet: Full avdragsrätt för ränteutgifterna.
Beskattningsåret 2025 (deklarationen som lämnas 2026)
Bostadslånet: Full avdragsrätt för ränteutgifterna eftersom lånet uppfyller villkoren för bland annat säkerhet.
Blancolånet: Avdragsrätt med 50 procent av ränteutgifterna.
Beskattningsåret 2026 (deklarationen som lämnas 2027)
Bostadslånet: Full avdragsrätt för ränteutgifterna eftersom lånet uppfyller villkoren för bland annat säkerhet.
Blancolånet: Ingen avdragsrätt för ränteutgifterna.
The post Begränsad möjlighet till avdrag för ränteutgifter appeared first on Tidningen Konsulten.
Snart lanseras nya SNI-koder (Standard för svensk näringsgrensindelning). Förändringen innebär att många företag behöver agera för att säkerställa att deras verksamhet är korrekt klassificerad. Den 27 januari öppnar en ny tjänst på verksamt.se där du själv kan ändra din SNI-kod. Här guidar vi dig genom det viktigaste kring uppdateringen och vad du behöver göra.
SNI-koder används för att gruppera företag efter deras huvudsakliga verksamhet och är en central del av det svenska näringslivets struktur. Dessa femsiffriga koder påverkar bland annat:
Den senaste uppdateringen av SNI-koderna gjordes 2007, och det har blivit dags att uppdatera systemet för att bättre spegla näringslivets utveckling – särskilt inom snabbt föränderliga sektorer som IT och tjänster.
För cirka 30 procent av företagen innebär ändringen att deras verksamhet kommer att klassificeras om till en annan eller flera nya koder.
Om du inte själv uppdaterar din kod kommer SCB (Statistiska centralbyrån) att göra en automatisk klassificering. Detta kan dock resultera i mindre exakta koder som inte speglar din verksamhet på bästa sätt. Konsekvensen kan bli att företaget missar viktiga branschspecifika möjligheter, exempelvis bidrag, tillgång till branschspecifik information, eller korrekt bedömning av kreditvärdighet och försäkringskostnader.
Därför är det viktigt att du själv tar kontroll över processen.
För att läsa mer om SNI 2025 och hur det påverkar din verksamhet, besök:
The post Nya SNI-koder – så kan du förbereda dig! appeared first on Tidningen Konsulten.
I december förra året tillsattes en kommitté med uppdrag att identifiera behov av och lämna förslag på åtgärder som kan bidra till att stärka utvecklingen och användningen av artificiell intelligens (AI) i Sverige på ett hållbart och säkert sätt. Nu har resultatet presenterats.
Kommittén, som har antagit namnet AI-kommissionen, har överlämnat sin rapport kallad AI-kommissionens Färdplan för Sverige. Slutredovisningen har på initiativ av kommittén tidigarelagts från 1 juli 2025. I färdplanen presenteras 75 åtgärdsförslag, inom många olika områden, från internationella samarbeten till utbildning. Samtidigt lyfter kommissionen vikten av rättvisa och etiska standarder, genom exempelvis deltagande i globala AI-initiativ.
För att möta arbetsmarknadens förändringar måste företag aktivt utbilda sin personal i AI-relaterade färdigheter. Kommissionen vill skapa incitament för företag, som bidrag eller skattelättnader, för att anordna AI-utbildningar för sina anställda. De framhåller behovet av samverkan inom hela samhället uppmuntrar samarbeten mellan företag och utbildningsleverantörer för att skapa skräddarsydda program.
Kunskapslyft
Ett av förslagen är ett kunskapslyft som liknar Hem-PC-reformen från 1998. Detta initiativ syftar till att öka allmänhetens AI-kompetens genom att erbjuda statligt sanktionerade och kostnadsfria AI-verktyg.
Exportstöd
Kommissionen ser även att svensk AI-innovation behöver främjas genom exportstöd. Vikten av att kunna mäta framsteg vill kommissionen tydliggöra genom att införa årliga rapporter om AI-strategins framsteg baserade på KPI:er.
Skattelättnader
Att använda skattepolitiken till att öka användandet av AI föreslås också. Detta kan ske genom skattelättnader för energieffektiva AI-projekt för AI-entreprenörer. Förhoppningen är att stimulera innovation och stödja startups inom AI, särskilt de med hög potential men medbegränsade resurser.
Kommissionen vill även införa skattelättnader för företag och entreprenörer som arbetar med AI-utveckling, särskilt inom områden som rör samhällsnytta och hållbarhet. Detta kan omfatta skatteavdrag för FoU-utgifter eller reducerade arbetsgivaravgifter för AI-specialister.
Kommissionen vill se en utveckling av standarder för sektorspecifik datadelning och att det införs incitament för privata företag att dela data med offentlig sektor. Offentlig sektor kan dra stor nytta av privatägda data för att förbättra samhällstjänster, men privata företag är ofta ovilliga att dela med sig av sina data på grund av oro över konkurrens eller sekretess.
Kommissionen vill därför utveckla ekonomiska incitament, som skattelättnader eller subventioner, för företag som delar data med offentlig sektor. Här krävs även en säkerställning av att sekretess och konkurrensfördelar skyddas genom tydliga avtal och tekniska lösningar som anonymisering.
Här kan du läsa mer om AI-kommissionens Färdplan för Sverige – Regeringen.se
The post Färdplan för Sverige: Så ska vi hänga med i AI-utvecklingen appeared first on Tidningen Konsulten.
Nu sänks räntorna på skattekontot för andra gången i år. Det gäller både kostnadsräntan och intäktsräntan. De nya räntorna gäller från och med den 1 december 2024. Den sänkta räntan påverkar bland annat företag som har anstånd med betalning av skatter och avgifter och kvarskatt. Räntorna på skattekontot är samma för företagare och privatpersoner.
När man har ett underskott på skattekontot beräknas en kostnadsränta. Det finns två olika räntesatser för kostnadsräntan som används på skattekontot. Vilken räntesats som används beror på den underliggande transaktionen.
Den låga kostnadsräntan är 2,5 procent (tidigare 3,75 procent) från och med den 1 december. Låg kostnadsränta beräknas bland annat på belopp som
Den höga kostnadsräntan är 17,5 procent (tidigare 18,75 procent) från och med den 1 december. Hög kostnadsränta beräknas på underskott
Om det finns ett överskott på skattekontot får man intäktsränta. Från den 1 december är intäktsräntan 1,125 procent (tidigare 1,6875 procent).
The post Från den 1 december sänks räntan på skattekontot appeared first on Tidningen Konsulten.
Regeringen har nu godkänt flera förslag från utredningen ”Bolag och Brott” och vid årsskiftet skärps Sveriges regler mot ekonomisk brottslighet. Myndigheter får fler och bättre verktyg för att agera proaktivt, och företagare påverkas av bland annat höjda förseningsavgifter och nya krav från Bolagsverket. Lagändringarna är ett viktigt steg framåt, enligt Srf konsulterna.
Lagändringarna, som gäller från den 1 januari 2025, innebär bland annat att Bolagsverket får nya befogenheter, företagskapning kriminaliseras och förseningsavgifter höjs.
Srf konsulterna har i sitt remissvar till utredningen välkomnat förslagen som stärker myndigheternas möjligheter att samarbeta och kraftsamla mot ekonomisk brottslighet.
– Lagändringarna är ett viktigt steg framåt i arbetet för att skapa en sund och säker företagsmiljö. Myndigheterna får nu fler och vassare verktyg för att arbeta mer proaktivt och riskbaserat. Samverkan mellan myndigheter och näringsliv är avgörande för att minska ekonomisk brottslighet,” säger Lena Lind, vd och förbundsdirektör vid Srf konsulterna.
Bland de lagförslag som nu träder i kraft märks följande nyheter:
Ett av de mest omdiskuterade förslagen, att återinföra revisionsplikten för små aktiebolag, avfärdades av Riksdagen. Regeringen och flera remissinstanser, inklusive Srf konsulterna, har varit tydliga med att revisionsplikten inte är den mest effektiva lösningen för att bekämpa brottslighet i företag.
– Både revisorer och kvalitetssäkrade redovisningskonsulter är viktiga yrkesgrupper som kompletterar varandra. Genom att samverka i kampen mot ekonomisk brottslighet kan vi uppnå bättre resultat än med en återinförd revisionsplikt, säger Lena Lind.
Vill du läsa mer om lagändringarna kan du ta del av beslutet i sin helhet på riksdagen.se.
The post Bolag och Brott: Nya lagar ger myndigheter skarpare verktyg mot ekonomisk brottslighet appeared first on Tidningen Konsulten.
Du kanske har hört att det finns ett förslag på ändrade regler för beskattning av andelar i fåmansföretag. Du kanske ställer dig frågan om det är något du som delägare borde göra redan nu. Vad innebär reglerna? I den här artikeln svarar vi på några av dessa frågor.
Reglerna för beskattning av kvalificerade andelar i fåmansföretag är mycket komplicerade och får ofta kritik för det. Utredningens uppdrag har därför varit att förenkla och förbättra reglerna så att företag ska uppmuntras att växa och anställa fler.
Förenklingar kommer till uttryck genom olika schabloner och färre tröskelvärden, det vill säga värden som fåmansdelägare behöver uppfylla för att omfattas av en regel. I och med schablonerna är det också möjligt för Skatteverket att automatiskt beräkna vissa av komponenterna i gränsbeloppet vilket kan minska de administrativa kostnaderna för företaget.
Det blir också färre beräkningar och lättare att göra rätt. Enligt analyser som utredningen har gjort kommer 80 procent av delägarna att få ett större gränsbelopp enligt de föreslagna reglerna i förhållande till dagens regler. Vidare har utredningen uppskattat att de administrativa kostnaderna för företagen kommer att minska med 34 procent i förhållande till dagens regler. Det motsvarar 210 miljoner kronor i minskade administrativa kostnader för företagen.
De största förändringarna ser vi i sättet att beräkna gränsbeloppet på. Dagens regler – förenklingsregeln och huvudregeln ersätts med en ny beräkningsmodell för alla delägare i företaget.
Komponenterna i gränsbeloppet föreslås bestå av följande fyra komponenter:
Ett grundbelopp liknande det som idag finns i förenklingsregeln föreslås. Grundbeloppet föreslås till fyra inkomstbasbelopp som ska fördelas på andelarna i företaget.
Det lönebaserade utrymmet kvarstår som en del av beräkningen av gränsbeloppet. Däremot slopas både kravet på minsta löneuttag och kapitalandelskravet. Det medför att alla delägare kan få möjlighet att tillgodoräkna sig det lönebaserade utrymmet utan eget särskilt löneuttag. Det lönebaserade utrymmet uppgår fortfarande till 50 procent av de utbetalda lönerna i företaget och dess dotterföretag men till den del de överstiger 8 inkomstbasbelopp får delägaren tillgodoräkna sig löneunderlaget. De 8 inkomstbasbeloppen är ett schabloniserat sätt att undanta delägarnas egna löner. Det lönebaserade utrymmet fördelas med lika belopp på delägarens andelar i företaget. Det lönebaserade utrymmet kommer även fortsättningsvis att vara max 50 gånger delägarens eller närståendes lön.
Vid beräkning av årets gränsbelopp får man även beräkna ett tillägg för ränta motsvarande statslåneräntan ökad med 9 procent. Det är precis som idag men med den skillnaden att räntan bara beräknas på den del av omkostnadsbeloppet som överstiger 100 000 kronor. Enligt gällande regler får alla delägare beräkna räntan oavsett hur stort omkostnadsbeloppet är.
Det föreslås även att dagens uppräkning av sparat utdelningsutrymme från tidigare år tas bort. Det sparade utdelningsutrymmet får däremot tillgodoräknas precis som vanligt.
Vilka som ingår i närståendekretsen har bland annat betydelse för om en andel är kvalificerad. Till exempel är en andel är kvalificerad för andelsägaren om delägaren själv eller någon närstående har varit verksam i betydande omfattning i företaget. Nu föreslås närståendekretsen att minska på det sättet att syskon, syskons make eller maka samt syskons barn inte längre ska ingå i närståendekretsen. Det innebär att ett ägande av ett syskon som inte är verksam i företaget kommer att leda till att det finns ett utomstående ägande i företaget.
I många regler för kvalificerade andelar i fåmansföretag finns en tidsgräns på fem år. Tillexempel krävs det, för att en andel ska anses vara kvalificerad, att delägaren, eller någon närstående har varit verksam i företaget under beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren. Det föreslås nu att den gränsen sänks till fyra år. Det innebär att tiden som ett företag behöver ligga i karens minskar. Det vill säga den tid som behövs för att andelen ska gå från att vara kvalificerade till att vara icke-kvalificerad sänks. Under den här perioden får varken delägaren eller någon närstående vara aktiva i företaget.
Reglerna föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 januari 2026. För att det ska vara möjligt behöver en proposition läggas fram i början av hösten 2025, så att riksdagen sedan kan fatta beslut senare under hösten.
I nuläget är detta endast ett förslag och vi kan inte med säkerhet veta att reglerna blir beslutade.
Det viktigaste just nu är att du håller dig informerat om hur reglerna ser ut och hur de kan komma att påverka dig som delägare. För de flesta delägare innebär förslagen ett större gränsbelopp.
Kontakta din redovisningskonsult för vägledning om du har frågor eller vill veta hur de föreslagna reglerna kan påverka just dig och din verksamhet.
The post Förenklade regler för fåmansföretag: Vad innebär förslagen för dig som delägare? appeared first on Tidningen Konsulten.
I år har regeringen lagt fram flera förslag med syfte att stärka Sveriges ekonomi. Här är några förslag som kan påverka dig som driver ditt företag som enskild näringsverksamhet eller ett mindre aktiebolag. Reglerna är inte beslutade än, men föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.
För enskilda näringsidkare som upprättar ett förenklat årsbokslut föreslås enklare regler. Det gäller mindre poster av varulager och avskrivningsunderlag som inte behöver tas upp i balansräkningen. Gränsen för när dessa poster inte behöver tas upp föreslås höjas till ett halvt prisbasbelopp (en nuvarande gränsen är 5 000 kronor). Detta innebär att du kan göra värdeminskningsavdrag med hela det skattemässiga värdet på inventarierna om det understiger ett halvt prisbasbelopp, och att varulagret inte behöver tas upp om det understiger samma belopp.
Enskilda näringsidkare och fysiska personer som äger andel i ett handelsbolag kan göra räntefördelning, som kan vara antingen vara positiv eller negativ. Underlaget för räntefördelningen är ett kapitalunderlag som räknas fram.
Positiv räntefördelning innebär att en del av vinsten i näringsverksamheten flyttas från beskattning i inkomstslaget näringsverksamhet till beskattning i inkomstslaget kapital. Det görs genom att räkna fram en schablonmässig ränta på kapitalet som har satsats i verksamheten, baserat på kapitalunderlaget.
Negativ räntefördelning innebär att en intäkt tas upp i näringsverksamheten och avdrag görs i inkomst av kapital.
Samma regler gäller oavsett om man har upprättat ett förenklat eller vanligt årsbokslut.
Nu föreslås att gränsen för när positiv räntefördelning ska göras tas bort (den nuvarande gränsen för kapitalunderlaget är 50 000 kronor). Negativ räntefördelning föreslås bli tvingande när kapitalunderlaget uppgår till minst minus 500 000 kronor (nuvarande gräns är minus 50 000 kronor).
Arbetar ditt företag med installation? Flera förändringar påverkar skattereduktionen för installation av solceller, men även en ökad möjlighet att beakta förskottsbetalningar vid installation av grönteknik. Även om förändringarna direkt berör fysiska personer som kan får skattereduktionen, påverkas du som företagare indirekt.
En fysisk person kan få skattereduktion vid installation av så kallad grön teknik, som till exempel vid installation av solceller. Vid installation av nätanslutet solcellssystem medges skattereduktion med högst 20 procent av kostnaden för arbete och material (inklusive mervärdesskatt).
Regeringen föreslår att subventionsgraden för skattereduktion vid installation av solceller åter sänks till 15 procent. Reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.
Den som producerar förnybar el, till exempel genom en solcellsanläggning eller ett vindkraftverk, och matar in överskottet i elnätet, kan ha rätt till skattereduktion för mikroproduktion för förnybar el. Regeringen har nu aviserat att skattereduktionen bör slopas från och med den 1 januari 2026.
Bakgrunden till förslaget är att regeringen anser att det inte längre finns samma behov att stimulera efterfrågan på solceller.
Regeringen föreslår även begränsningar för fysiska personer att göra avdrag för ränteutgifter i inkomstslaget kapital. Räntekostnader i näringsverksamheten omfattas inte.
Enligt förslaget får ränta bara dras av på lån som uppfyller särskilda förutsättningar gällande säkerhetens värde och maximal belåningsgrad. I vissa fall ställs också krav på vem som kan vara långivare. Ränta får dras av om lånet lämnas mot säkerhet i bostad, fordon, båt, skepp eller luftfartyg eller, i marknadsnoterade aktier. Även ränta på lån som lämnats av pantbank får dras av. Ränta får också dras av om lånet avser finansiering av ny-, till- eller ombyggnad av en byggnad, och avsikten är att lånet ska omvandlas till ett lån med säkerhet i bostad när byggprojektet är färdigt. Det innebär att ränteutgifter på lån utan säkerhet, eller ränteutgifter som lämnats av privatpersoner inte längre får dras av
Rätten till avdrag för ränteutgifter ska trappas av under två år. För beskattningsåret 2025 får avdrag göras med 50 procent av ränteutgifter på lån som inte uppfyller ovanstående villkor. Begränsningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2026, vilket innebär att ränteutgifter på andra lån då inte får dras av.
Se till att rådgöra med din redovisningskonsult för att ta reda på hur förslagen påverkar dig och din verksamhet.
The post Förslagen i budgetpropositionen – så påverkas du som företagare appeared first on Tidningen Konsulten.
De senaste åren har bedrägerier mot privatpersoner och företag ökat. Det kan handla om erbjudande om investeringar som leder till stora vinster men också uppmaningar att logga in via bank-id och vips är bankkontot tomt. Genom att lära dig känna igen varningssignalerna kan du undvika att gå i fällan.
Bedragare arbetar både metodiskt och långsiktigt och presenterar ofta välpolerade fasader för att lura folk på pengar.
Finansinspektionen har sammanställd några varningssignaler som gör att både privatpersoner och företagare får bättre verktyg att kunna känna igen och se igenom ett bedrägeriförsök.
Företag som har tillstånd att erbjuda finansiella tjänster i Sverige finns i Finansinspektionens företagsregister. Finansinspektionen har också en varningslista över företag som inspektionen och tillsynsmyndigheter i andra länder vill varna för. Det kan vara företag som inte har tillstånd eller att ett företagsnamn utnyttjas till bedrägerier. Kontrollera företaget där!
Säkerhetskollen är en tjänst som Stöldskyddsföreningen (SSF) erbjuder. Där kan du testa om till exempel din hemsida och lösenord är säkra.
Gör alltid en polisanmälan om du har råkat ut för ett bedrägeri!
The post Bedrägerier mot företag – här är varningssignalerna appeared first on Tidningen Konsulten.
Du har säkert inte missat att en efterlängtad lagändring trädde i kraft den 1 juli? Företagare har länge sett fram emot att slippa spara alla papperskvitton. I stället räcker det att spara en fotad kopia av kvittot som underlag för bokföringen. Det är en efterlängtad lagändring som kommer spara både tid och pengar. Men är det bara att kasta kvittot – eller är det något mer du behöver tänka på? Och om du vill digitalisera din verksamhet på riktigt – borde du inte ta ett steg till?
Bokföringslagen ändrades den 1 juli och nu är det tillåtet att överföra ett papperskvitto till digital form och kasta det ursprungliga papperskvittot direkt. Samma sak gäller en leverantörsfaktura som företaget fått i pappersform – när den har skannats in kan man kasta pappersfakturan. En förutsättning för att kunna kasta originalhandlingen är att inga uppgifter förändras eller försvinner under överföringen.
I lagen har man ytterligare preciserat att uppgifter inte får försvinna i överföringen med hänsyn till ”tekniska metoder, organisatoriska åtgärder och övriga omständigheter”.
Vad menar då lagstiftaren med det?
Det är en fråga som Bokföringsnämnden har till uppgift att svara på. Denna statliga myndighet har bland annat till uppgift att förtydliga bokföringslagen. Reglerna om detta finns i Bokföringsnämndens vägledning om Bokföring. I början av sommaren presenterade Bokföringsnämnden förslag till vilka förutsättningar som ska vara uppfyllda för att ett företag ska kunna kasta den ursprungliga handlingen. Enligt tidsplanen ska reglerna beslutas i början av hösten – så kanske är beslutet fattat nu när du läser den här artikeln?
Enligt förslaget ansvarar företaget självt för att den tekniska lösningen och de organisatoriska åtgärderna fungerar så att inga uppgifter förändras eller försvinner under överföringen.
Vidare skriver Bokföringsnämnden att det till exempel kan handla om kontrollfunktioner i programvaran och utrustningen. Viktigt med fungerande rutiner Företaget behöver också ha rutiner och kontrollfunktioner för att säkerställa att alla uppgifter finns med på ett kvitto som fotats eller en faktura som skannats.
Det är i företagets intresse att säkerställa att rutinerna fungerar vid överföringen. Om ett kvitto fotats slarvigt och inte alla uppgifter finns med, kan man förlora viktig information om vad som köpts in. Likaså om bara första sidan av fakturan skannas in, men inte baksidan med detaljerad information om inköpet. Bra rutiner är avgörande!
Det är viktigt att notera att vissa lagar, som tullagstiftningen eller regler i andra länder, fortfarande kan kräva att originalfakturor sparas. Företag som berörs av dessa krav behöver spara originalen även om inte bokföringslagen kräver det.
Det här är som sagt en efterlängtad lagändring – men är det ett tillräckligt steg om man vill digitalisera sin verksamhet? Naturligtvis inte – det här är bara en åtgärd som minskar den administrativa kostnaden men innebär inte en digitalisering på riktigt. För att verkligen dra nytta av digitaliseringens fördelar, bör företagare sikta på att använda digitala kvitton och riktiga e-fakturor som inte är PDF-filer utan kan integreras direkt i bokföringssystemen.
Oavsett hur långt du som företagare har kommit på din digitaliseringsresa så kan en Auktoriserad Redovisningskonsult eller Auktoriserad lönekonsult ge dig rätt stöd och råd på vägen. De kan sätta upp bra rutiner för överföringen från papper till digitalt och hjälpa dig att ta nästa steg på digitaliseringsresan.
The post Slopat krav på papperskvitto – tänk på detta och digitalisera din bokföring appeared first on Tidningen Konsulten.
Som företagare är du ständigt upptagen med att driva verksamheten framåt, samtidigt som du måste hålla koll på nya regelverk, ekonomi och skydda företaget mot brott. Genom att samarbeta med auktoriserade redovisnings- och lönekonsulter kan du frigöra tid för tillväxt och innovation. Här visar vi hur de kan hjälpa dig att möta dagens och morgondagens utmaningar.
Små och medelstora företag utgör 99,9 procent av alla företag i Sverige och spelar en avgörande roll i landets ekonomi. Men dessa företag står också inför stora utmaningar. Enligt Srf konsulternas nyligen lanserade Fokusrapport – insikter för hållbart företagande finns fyra viktiga omvärldsfaktorer som påverkar dem: hållbarhet, teknisk utveckling, tryggt företagande och globalisering. Att hantera dessa komplexa områden kräver både tid och expertis – något som ofta är begränsat i mindre företag som dessutom måste lägga stor tid på ekonomisk administration och lönehantering.
– De flesta företagare vill göra rätt och bidra till ett schysst samhällsklimat, men vi kan inte förvänta oss att de ska klara allt själva. Genom att samarbeta med auktoriserade redovisnings- och lönekonsulter blir företagandet både enklare och tryggare, säger Lena Lind, vd för Srf konsulterna.

Här kommer redovisnings- och lönekonsulterna in i bilden. De bidrar på flera sätt till att förenkla och säkra företagens verksamhet. Genom att hantera allt från hållbarhetsredovisning till skydd mot ekonomisk brottslighet, erbjuder de inte bara stöd för att skapa stabilitet och hållbarhet i företaget, utan hjälper också till att navigera genom snåriga regelverk och säkerställer smidig och korrekt hantering av både ekonomi och löner. Genom tekniska lösningar och digitala processer kan dessa experter också effektivisera administrationen, minska risken för fel och frigöra tid som kan användas till företagets kärnverksamhet.
– Genom att samarbeta med auktoriserade redovisnings- och lönekonsulter får du inte bara hjälp i vardagen, du bygger också ett starkare, mer hållbart företag för framtiden, säger Lena Lind.
The post Så bidrar redovisnings- och lönekonsulter till företagets framgång appeared first on Tidningen Konsulten.