Julen är snart här, och du kanske funderar på att bjuda dina anställda eller kunder på ett trevligt julbord? Men vad får du egentligen dra av?
Julbord med julfest för anställda ses normalt som intern representation och är då skattefria för de anställda.
Avdragsrätten för representation för företaget är däremot mycket begränsad. När det gäller intern representation får företaget göra avdrag endast för enklare förtäring till ett värde av högst 60 kronor exklusive moms per person och tillfälle. Med enklare förtäring avses till exempel kakor, bullar, frukt och en enklare smörgås som inte ersätter en måltid. Utöver det medges inte något avdrag alls och därför får företaget inte göra avdrag på julbordet.
För kringkostnader som lokalhyra, musikunderhållning och liknande medges avdrag med högst 180 kronor exklusive moms per person och tillfälle. Kostnader i samband med personalfest är avdragsgilla för max två tillfällen per år. Om anställdas familjemedlemmar är bjudna på julfesten kan företaget få göra avdrag även för dem. Under vissa förutsättningar är också kostnader för resa och övernattning (endast en natt) i samband med julfest på annan ort avdragsgilla.
Alltför påkostade julfester kan räknas som lyxrepresentation och är därmed inte avdragsgilla för företaget. De kan även komma att förmånsbeskattas hos de anställda. Hela kostnaden blir då avdragsgill för företaget som en lönekostnad, men företaget måste samtidigt betala arbetsgivaravgifter på värdet av förmånen. Det går inte att säga var gränsen för lyxbetonad representation går, utan det gäller att hålla julbordet respektive julfesten på en rimlig nivå. Med lite sunt förnuft kommer man långt.
Om du bjuder dina kunder på julbord handlar det om extern representation. Även för extern representation gäller att avdrag endast medges för enklare förtäring till ett värde av högst 60 kronor exklusive moms per person och tillfälle. Avdrag för måltider vid julbord medges inte överhuvudtaget eftersom det inte är frågan om enklare förtäring. Däremot kan avdrag medges för kringkostnader med max 180 kronor exklusive moms per person.
För att det ska vara fråga om extern representation krävs att du bjuder kunden i samband med en affärsförhandling eller på annan affärsmässig grund. Om du bjuder en större grupp kunder på julbord samtidigt är det sannolikt att Skatteverket kommer att bedöma att det inte är fråga om en affärsförhandling utan att det ska ses som personlig gästfrihet och utgifter för sällskapslivet. För att det ska vara fråga om extern representation krävs att utgiften har ett omedelbart samband med näringsverksamheten, som att inleda och upprätthålla affärsförbindelser. Är det inte fråga om extern representation har företaget inte avdragsrätt för utgiften.
Reglerna om representation är desamma om du som enskild näringsidkare vill ta med dina anställda eller kunder på julbord eller jullunch. Som enskild näringsidkare kan du inte utöva intern representation mot dig själv.
För förtäring medges avdrag för moms om utgifterna har ett omedelbart samband med verksamheten. Ett julbord får anses ha ett sådant omedelbart samband med verksamheten. Nästa fråga blir hur stort avdrag för moms du får göra. Avdraget får nämligen högst uppgå till den ingående momsen på 300 kronor per person och tillfälle. Överskjutande moms är en ej avdragsgill kostnad.
Ett julbord kostar normalt mer är 300 kronor. Dessutom kan olika momssatser tillämpas (12 procent på mat och 25 procent på vissa drycker såsom starköl). Momsavdraget får då proportioneras mellan de olika utgifterna med olika momssatser. För att slippa denna beräkning kan ett schablonavdrag om 46 kronor dras av som moms.
Anta att notan slutar på 500 kronor per person och den debiterade momsen är 67 kronor. I stället för att proportionera momsen kan 46 kronor dras av i moms, om den debiterade momsen är minst 46 kronor per person.
För övriga utgifter, kringkostnader såsom hyra av bord och stolar och musikunderhållning, medges avdrag för skäliga utgifter. Med skäliga utgifter anses samma belopp som vid inkomstbeskattningen. Avdrag för moms medges därför med högsta momsen på 180 kronor per person.
The post Dags för julbord – här är skattereglerna du måste ha koll på appeared first on Tidningen Konsulten.
Beloppsgränsen för skattefria julklappar till anställda har i år höjts till 550 kronor. Vi går igenom vad du som företagare behöver tänkta på för att julklappar ska vara skattefria hos de anställda och avdragsgilla för arbetsgivaren.
Utgångspunkten är att alla ersättningar du ger till dina anställda är skattepliktiga för den anställde. Detta gäller oavsett om du ger kontanter eller andra förmåner. Anledningen är att dessa ersättningar betraktas som lön för utfört arbetet vilket som huvudregel skattepliktigt.
Det finns dock vissa undantag när ersättningar kan vara skattefria, exempelvis julgåvor. För att julgåvor ska vara skattefria måste de ges till alla anställda eller till en större grupp av anställda.
Reglerna om skattefria julgåvor gäller även om du är anställd i ditt eget aktiebolag, oavsett om det finns fler anställda. Enligt Skatteverkets ställningstagande kan även julgåvor som ges till ordinarie styrelseledamöter vara skattefria. Om du är en enskild näringsidkare kan du däremot inte ge dig själv en julklapp med skattemässig avdragsrätt eftersom du inte är anställd i verksamheten.
Skattefriheten för dina anställda gäller inte heller om julgåvan lämnas i pengar, här inräknas även checkar och presentkort som kan bytas mot pengar. Om presentkortet inte kan bytas mot pengar kan det däremot vara skattefritt.
För att en julgåva ska vara skattefri krävs att gåvan är av mindre värde. Under 2024 gäller att gåvans marknadsvärde inte får överstiga 550 kronor inklusive moms. Marknadsvärdet baseras på vad det skulle ha kostat den anställde att själv köpa motsvarande vara eller tjänst. Om värdet på gåvan överstiger 550 kronor kommer hela gåvans värde att vara skattepliktigt för den anställde, alltså från första kronan.
I stället för en julgåva till de anställda kanske du vill ge pengar till välgörenhet eller ge ett bidrag till en ideell organisation. För att detta ska vara skattefritt för den anställde krävs att denne inte har haft inflytande över valet av gåva. I dessa fall kommer du som arbetsgivare inte ha rätt att göra avdrag för gåvan.
Om den anställde har haft möjlighet att påverka valet av gåva, eller om denne vill ge en gåva i stället för att få en julklapp, ska värdet av gåvan beskattas hos den anställde eftersom det då anses som att denne fått ersättning som kan jämställas med pengar. I dessa fall kommer du som arbetsgivare ha avdragsrätt för gåvan såsom lön och ska även betala arbetsgivaravgifter.
Som huvudregel är löner, ersättningar och förmåner till anställda avdragsgilla för dig som arbetsgivare, oavsett om förmånen är skattepliktig för den anställde eller inte. Detta gäller även gåvor till anställda oavsett om gåvan är skattefri hos den anställde eller inte.
Du som arbetsgivare ska däremot betala arbetsgivaravgifter om gåvan är skattepliktig för den anställde, exempelvis för att värdet på gåvan överstiger 550 kronor.
Julen är också en högtid då företag vill uppmärksamma sina kunder och vårda relationerna. Julgåvor till kunder är inte avdragsgilla för företaget, eftersom det finns ett generellt avdragsförbud för gåvor (julgåvor till anställda är ett undantag).
Julklappen kan dock vara avdragsgilla i två fall:
Representationsgåvor: För dessa får företaget göra ett avdrag på max 300 kronor exklusive moms. Avdragsrätten förutsätter att gåvan ges i samband med ett representationstillfälle nära julhelgen.
Reklamgåvor: I Skatteverkets allmänna råd framgår att avdrag för reklamgåvor medges med skäligt belopp, dock högst 300 kronor. En reklamgåva ska vara en enklare presentartikel av ringa värde och sakna personlig karaktär. Den ska normalt vara försedd med företagets namn eller logotype.
The post Nu är det jul igen – så blir klappen skattefri appeared first on Tidningen Konsulten.
Vid kundförlust får säljaren minska beskattningsunderlaget för utgående moms med beloppet av förlusten, men det krävs att säljaren kan visa att det är sannolikt att betalning uteblir.
Under den nu pågående covid-19-pandemin har Skatteverket lättat på bevisningen så att det får anses sannolikt att köparen saknar möjlighet att betala sin skuld om samtliga följande förutsättningar är uppfyllda.
Detta innebär att en kundförlust enligt detta nya synsätt – om förutsättningarna föreligger – kan anses konstaterad redan under redovisningsperioden maj 2020. Notera dock att om säljaren har fått delvis ersättning, till exempel genom hyresstöd från staten, gäller kundförlust endast för den del som är obetald.
Du kan läsa mer om kundförluster i allmänhet här och vad gäller nyheten på grund av covid-19-pandemin här.
Nyligen öppnades möjligheten för inrikes resor under sommaren. När nyheten lanserades att reseråden nu lättas i Sverige från och med den 13 juni blev bokningssajter överbelastade, så det var välkomna nyheter.
Årets sommar kommer ändå att bli annorlunda mot vad vi är vana vid. En del kommer inte kunna vara lediga på grund av för mycket jobb, andra jobbar nästan ingenting alls eftersom de är korttidspermitterade.
Semester är redan ett av mest komplexa områdena inom lön, så hur ska egentligen semester i kombination med korttidsarbete hanteras?
Planeringen av den huvudsakliga semestern är vanligtvis avklarad för de flesta företag vid den här tiden på året. Enligt semesterlagen ska den anställde få besked senast två månader före den beviljade ledighetens början. Lagen öppnar dock upp för att besked får lämnas senare om det finns särskilda skäl, då om möjligt minst en månad före ledighetens början. Särskilda skäl har Vision och (SKR) samt Sobona tagit fasta på i det avtal som tecknades den 23 april om tillfälliga semesterregler. Detta i en sektor där vi alla vet att de anställda dagligen presterar underverk och där behovet av ledighet är stort. Parterna kom överens om tillfälliga regler för verksamheter där semesterplaneringen inte går ihop. Dels just om att besked om semester ska lämnas senast en månad innan ledighetens början dels att huvudsemestern kan förläggas till december mot en ekonomisk kompensation.
Avseende korttidspermittering undrar man då om företagen ska göra olika ansökningar för perioderna? Det finns i den ursprungliga lagen begränsningar vilket gör att företaget inte får ansöka om förlängning mer än en gång med tre kalendermånader. Sedan har Tillväxtverket inte klargjort om det finns andra förutsättningar i och med den kompletterande förordning som kom med corona. I förordningen står det dock inte något om förlängningen. Så rekommendationen blir att göra ansökan för hela perioden som man tror att behov finns. I ansökan kan företagen ange planerad frånvaro, och som alltid med ledigheter är utfallet inte klart förrän perioden har passerat. Så det blir avstämningen till Tillväxtverket som redovisar hur närvaron blev.
Företaget får alltså inte ersättning för den lön som betalas ut under semestern. Grundregeln för all frånvaro i kombination med korttidsarbete är att den ska hanteras utifrån ordinarie arbetstidsförläggning. Semesterlön och semestertillägg hanteras som vanligt och beräknas på den ordinarie lönen. Men som alltid gällande lön så är det först och främst kollektivavtalet som styr om det finns ett sådant. Semesterförläggningen påverkas inte av korttidsarbetet. Semesterutläggningen sker utan hänsyn till hur kortidspermitteringen är förlagd. En veckas semester, för arbetstagare som normalt är schemalagd fem arbetsdagar per vecka, innebär att fem semesterdagar läggs ut även om korttidsarbetet endast sker på två dagar i veckan. Fyra veckors huvudsemester innebär därmed att 20 dagars semester tas i anspråk.
Semester ska utbetalas på samma sätt som om den anställde hade arbetat som vanligt. Det innebär att det intjänade värdet enligt lag och kollektivavtal är det som gäller. Vid sammanfallande intjänandeår och semesterår tjänas semesterlön in som om den anställde arbetat i normal omfattning, det vill säga korttidsarbetet påverkar inte.
Från den 1 juni kan arbetsgivare ge sina anställda en skattefri gåva som ett led i att hålla igång företag i utsatta branscher.
Det allvarliga ekonomiska läge som drabbat vissa branscher på kort tid är på grund av en drastisk minskning av efterfrågan samtidigt som företagens kostnader i en betydande omfattning kvarstår. Regeringen har tagit till sig att det finns en vilja hos många arbetsgivare, såväl små som stora företag men också kommuner, att under rådande läge främja det lokala näringslivet genom sina anställda. Föranlett detta införs en tillfällig möjlighet att ge anställda en skattefri gåva upp till ett värde på 1 000 kronor inklusive moms under perioden 1 juni- 31 december.
Vanligtvis är gåvor från arbetsgivaren till den anställde att betrakta som kopplat till tjänsten och blir därför skattepliktiga. Det finns ändå tillfällen när arbetsgivare under vissa förutsättningar kan ge skattefria gåvor till de anställda. Då finns det fasta beloppsgränser som inte får överstigas, för om gåvans värde blir högre så blir den skattepliktig från första kronan. Jubileumsgåvor är exempel på sådan gåva, något som kan ges när företaget firar 25-, 50-, 75- eller 100-årsjubileum. Värdet får inte överstiga 1 350 kronor inklusive moms. Även julgåvor är skattefria för de anställda om värdet inte överstiger 450 kronor inklusive moms. I gåvans värde räknas inte arbetsgivarens kostnader för administration och transporter av gåvorna in. Sedan finns minnesgåvan, en gåva av minneskaraktär som lämnas till varaktigt anställda, i samband med att den anställda uppnår viss ålder (jämna födelsedagar från 50 år och uppåt), längre tids anställning (minst 20 år) eller när anställningen upphör. Minnesgåvor är skattefria om värdet inte överstiger 15 000 kronor inklusive moms och inte ges vid mer än ett tillfälle utöver när anställningen upphör. För att betraktas som varaktigt anställd i samband med minnesgåvor ska en sammanlagd anställningstid om minst sex år ha uppnåtts.
Den möjlighet som nu tillfälligt införs kan ges via exempelvis presentkort för att handla och därigenom stödja det lokala näringslivet. Det kan däremot inte vara kontanter eller andra betalningsmedel som kan bytas mot pengar. På samma sätt som förutsätts för julgåvor ska det vara fråga om en gåva som ges till alla anställda eller till en större grupp av anställda. En tillfällig utvidgning av möjligheten att ge skattefria gåvor till anställda bedöms vara en åtgärd som kan bidra till ökad konsumtion och ytterligare lindra de ekonomiska konsekvenser som många företag drabbats av till följd av coronaviruset. Gåvan kan också vara ett sätt att ge en uppmuntran till sina anställda under rådande omständigheter. Så det blir kanske en sommargåva till dina anställda?
Vanligtvis ska de anställda som har fri parkering eller garageplats vid arbetet med privat bil beskattas för den förmånen. Från den 1 april gäller nya, tillfälliga förutsättningar för de som har parkerings-eller garageplats vid arbetet.
För att minska trycket på kollektivtrafiken och därmed minska smittspridningen får nu även de som använder egen bil till arbetet tillfälligt slopad förmånsbeskattning för parkering. Det var framförallt för samhällsbärande grupper som måste ta sig säkert till arbetet, samt för att underlätta för dem som måste utföra sitt arbete på arbetsplatsen och där arbete hemifrån inte är möjligt som förslaget togs fram från början. Att hitta en skiljelinje som på ett enkelt sätt tydliggör vilka som skulle omfattas var inte möjligt, därför gäller den tillfälliga skattefriheten alla yrkesgrupper och i hela landet. Reglerna är tillfälliga och gäller från den 1 april fram till 31 december. Eftersom beslutet togs först i juni kan förmånsvärdet justeras retroaktivt för de anställda som berörs. Det görs som en rättning i AGI hos Skatteverket.
När en anställd tar sin privata bil till arbetet och har en parkering som arbetsgivaren betalar så ska den parkeringen vanligtvis förmånsbeskattas. Hur stor förmånen blir beror på om det finns en garanterad parkeringsplats eller inte. Finns det en garanterad parkeringsplats ska den anställde vanligtvis beskattas för alla dagar, oavsett om bilen står där alla dagar eller inte. Om den anställde däremot får stå på parkeringen i mån av plats beräknas däremot förmånsvärdet bara för de dagar som de använder platsen. Förmånsvärdet bestäms utifrån vad det skulle ha kostat den anställde att ställa bilen på en parkeringsplats eller garageplats i närheten av arbetet. Finns det likvärdiga parkeringsplatser i närheten där den anställde kan ställa bilen gratis blir det inget förmånsvärde.
Det finns även andra undantag som alltid gäller. Anställda som kör minst 160 dagar och minst 300 mil i tjänsten per år med privat bil ska inte beskattas för fri parkering eller garageplats vid arbetet, inte heller de anställda som har bilförmån. Det gäller oavsett om den anställda använder förmånsbilen i tjänsten eller enbart privat. Däremot ska den anställda beskattas om arbetsplatsen även är den anställdas bostad, om det är för en privat bil eller en förmånsbil spelar då ingen roll.
Arbetsgivaren har ett långtgående ansvar för att förebygga att de anställda utsätts för risker som kan påverka hälsan. Däremot ska man undvika att säga vem det är, för att skydda den anställdes integritet.
Gällande dataskyddsregler innebär att inte fler uppgifter än vad som är nödvändigt ska lämnas ut för att uppnå syftet. Sedan finns det även regler om tystnadsplikt och sekretess som kan påverka vilka uppgifter om anställdas sjukdom som en arbetsgivare får lämna ut.
När det gäller coronaviruset och personuppgifter är det viktigt att känna till följande:
Källa Datainspektionen
En av de första åtgärder som presenterades för att hjälpa företagen i Sverige med anledning av coronaviruset var att staten under april och maj månad tar över sjuklöneansvaret från företagen. Nu är det dags att rapportera.
Bland de förslag som presenterades i den andra ändringsbudgeten var ett att lyfta av sjuklönekostnaderna för arbetsgivarna. I samma ändringsbudget fanns även slopat karensavdrag, korttidsarbete, likviditetsersättning via skattekontot och beslutet togs den 2 april. Åtgärden genomförs genom att reglerna för det befintliga stödet Ersättning för höga sjuklönekostnader blir mer generösa. Det innebär att rapporteringen kommer att ske via arbetsgivardeklaration på individnivå, AGI, eftersom uppgifterna redan finns i ruta 499.
Ingen ansökan behövs utan arbetsgivaren får utifrån dessa uppgifter den ersättning som Försäkringskassan beräknar via Skatteverkets skattekonto.
Försäkringskassan kommer att besluta om ersättningen månadsvis, snarast efter att arbetsgivarna har lämnat sin arbetsgivardeklaration till Skatteverket. Den första krediteringen kommer därmed att göras efter den 12 maj 2020. Handläggningen kan avgöra när pengarna betalas tillbaka, om Försäkringskassan behöver kompletterande uppgifter kan det dröja, men så snart som möjligt.
Om det gäller ett aktiebolag och ägaren är anställd i bolaget får ägaren i egenskap av arbetsgivare ersättning i efterhand för sjuklönekostnaderna. Det sker via skattekontot efter att sjuklönekostnaderna är redovisade i arbetsgivardeklarationen.
När det presenterades att staten skulle överta sjuklöneansvaret den 19 mars var inte nedsättningen av arbetsgivaravgifter aviserad. Konsekvensen blir, när dessa två regler ska kombineras, att sjuklönen för de upp till 30 personer som omfattas av nedsättningen måste hanteras. Och där finns det inte något lagligt stöd för hur det ska hanteras, varken för Försäkringskassan eller Skatteverket. I sjuklönelagen 17 § framgår att det är sjuklön enligt 6 §, inklusive därpå belöpande avgifter och skatt som ska utgöra underlag för sjuklönekostnader. Det innebär att sjuklönen inklusive de arbetsgivaravgifter som utgör underlag för beräkningen av ersättningen inte kan bli högre än den kostnad som arbetsgivaren faktiskt har.
Det finns olika sätt att hantera detta. Srf konsulterna förordar proportionering. Proportionering innebär att om ersättningen under en månad avser både lön och sjuklön och det totala beloppet överstiger 25 000 kronor, ska man proportionera de rapporterade avgifterna.
Först beräknas den totala avgiften att betala och sedan proportioneras den enligt:
sjuklön/den totala avgiftspliktiga ersättningen * totala avgift = avgiftsdelen av sjuklönekostnaden.
Exempel, 30 000 kr + 2 000 kr i sjuklön blir 32 000 kr i bruttolön.
25 000 * 10,21% = 2552
7000 * 31,42% = 2199
Sammanlagda arbetsgivaravgifter: 2552 + 2199 = 4751
sjuklön 2 000/den totala avgiftspliktiga ersättningen 32 000 * total avgift 4751 = avgiftsdelen av sjuklönekostnaden 296 kr.
På ruta 499 blir det då sjuklön 2000 kr + 296 kr arbetsgivaravgift d v s 2296 kr.
Det är alltid viktigt att dokumentera och framförallt när det är snabba beslut kring åtgärder som påverkar löneprocessen. Att ha kontroll på hur det systemstöd som används vid beräkningar bör ingå i dokumentationen. OM det kommer mer information, riktlinjer eller beslut så behöver det finnas tydlighet i hur detta har hanterats.
Vanligtvis försäkrar exportföretag betalningsrisken hos privata kreditgivare när det gäller korta kredittider och höginkomstländer. Under coronakrisen kan detta bli svårare, därför ger EU tillfälligt Ekportkreditnämnden, EKN, möjligheten att även försäkra risker i korta affärer.
EKN har regeringens uppdrag att främja svensk export och svenska företags internationalisering. Hos EKN kan också exportföretag säkra sig mot risken att inte få betalt och i vanliga fall gäller det affärer med längre kredittider och med länder som räknas som svårare marknader.

Carl-Johan Karlsson Foto: Lasse Karkkainen
– EKN och andra statliga aktörer inom EU ska fungera som ett komplement till den privata marknaden, inte en konkurrent – det är lagstiftat. Därför försäkrar vi normalt sett bara betalningsrisken i affärer på svårare marknader samt affärer i EU och höginkomstländer som har längre kredittider än två år, säger Carl-Johan Karlsson, Affärsområdeschef för SME och Midcorp på EKN.
Syftet med det utökade tillståndet, som gäller året ut, är att säkerställa exportföretagens tillgång till exportkreditgarantier så att affärer ska kunna genomföras.
– De senaste veckorna har visat hur viktigt det är att kunna försäkra sina betalningsrisker – krisen har ryckt undan mattan för många företag och betalningar som upplevts som säkra har plötsligt uteblivit, säger Carl-Johan Karlsson.
De nya reglerna innebär alltså att du som exporterar kan försäkra betalningsrisken hos EKN för alla typer av affärer, oavsett exportland eller kredittid.
Sedan den 16 mars kan företag få stöd i form av korttidsarbete. Det finns olika nivåer, både som förslag och redan beslutade.
En arbetsgivare kan få stöd i sex månader, med möjlighet till förlängning. Det finns nu tre fasta nivåer för arbetstidsminskning: 20, 40 eller 60% som innebär minskade kostnader med 19, 36 respektive 53 procent för arbetsgivaren i de tre olika fallen. För den anställde blir motsvarande lönesänkning 4%, 6% eller 7,5%.
I ett förslag från den 14 april kommer möjligheten till korttidsarbete att förstärkas under perioden 1 maj-31 juli, med en arbetstidsminskning om 80% med motsvarande 12% i lönesänkning.
Varför införs inte stöd för 100% arbetstidsminskning?
I kombination med de tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifterna så blir det ett överskott till företagen, deras kostnad blir mindre än det som totalt skulle utbetalas i stöd. Däremot så kan företagen själva välja att införa 100% arbetstidsminskning och få det högsta stödet från Tillväxtverket.
Fler kontroller
Samtidigt med den nya nivån för korttidsarbete presenterades ytterligare stöd för att kontrollera att korttidsarbetet används på rätt sätt. Det informerades om en ny möjlighet för Tillväxtverket att göra oanmälda kontrollbesök hos företag som ansökt om stöd för korttidspermitteringar för att på så sätt upptäcka fusk. Tillväxtverket får sedan tidigare, stöd från Skatteverket med 100 anställda för att hantera ärendena.
Regeringen räknar med att stödet kommer att omfatta i genomsnitt 270 000 personer per månad under perioden 16 mars till 31 december 2020.
Hur informerar man sina anställda om korttidsarbete?
I serien ”Snacka Lön” finns ett nytt avsnitt som handlar om korttidsarbete. Målgruppen är de anställda och ”Snacka Lön” är ett kommunikationshjälpmedel för att förmedla lönefrågor på ett enkelt sätt. Filmerna i serien får användas och spridas fritt utan kostnad.